Bokuppgift: Revolt

Jag har valt att läsa boken Revolt av Suzanne Collins, det är den tredje boken i hungerspelen: trilogin. Detta är Suzanne Collins mest framstående verk.

Som titeln lyder som förstår vi att boken kommer att kretsa kring ett uppror, en revolt. Eftersom att jag har läst både del ett och två så har jag en inblick i hur boken kommer utspela sig. Och som jag kan läsa på baksidan så får jag reda på att huvudkaraktären spelar en stor roll i den kommande revolten, hon kommer vara ansiktet utåt och var hon än går kommer svåra beslut att följa henne.

Boken är publicerad är 2011 vilket betyder att boken kan tänkas innehålla mycket högteknologi och moderna tankegångar.

De fösta meningarna i boken lyder: "Jag stirrar ner på mina skor och ser ett tunt lager av aska landa på det slitna lädret. Här stod sängen jag delade med min syster Prim." 

Det målas upp en bild av ett sönderbränt hus helt vitt av all aska, huvudkaraktären Katniss är tillbaka i sitt hus där hon borde innan allt förstördes. Man kan verkligen känna sorgen inom Katniss genom att läsa mellan raderna. Efter att ha läst några sidor kan jag tänka mig att boken kommer att vara väldigt fokuserad på hur hur Katniss ska rätta till allt som gått snett. Hon kommer göra upp för alla människor vars hem har brunnit ner. Hennes ansvar för landet kommer bara växa sig större och hon kommer ha stora krav på sig själv som hon inte ens själv vet om hon kan uppfylla.

Kostym

Isabel Kylander ES13

1.

Kort sammanfattning: I novellen vår vi direkt hoppa in i en handling där vi möter en person som nyss har ankommit till Singapore. På flygplatsen möter huvudkaraktären en man som erbjuder personen en lift in till staden. När de kommer fram har mannen presenterat sig som Bob och han vill träffa personen igen. Snabbt flyger tiden förbi och de är på Bobs hotell. Efter att ha spenderat natten med Bob vaknar de upp och han säger att ska på ett möte. Då klär personen sig i Bobs kläder och tar några av hans ägodelar och går därifrån.

Novellens språk är väldigt vardagligt, vilket beror på att den är skriven i första persons perspektiv eftersom man får vara med i tankarna hos huvudpersonen. Lika väl i konversationerna så är språket väldigt avslappnat och de formulerar sig som vi idag gör i talspråk. Den miljöskildring som återkom många gånger var hur personenen ständigt uppmärksammade när platser var luftkonditionerade, som flygplatsen, bilen och hotellet.

Personskildringarna var också väldigt vaga, man fick egentligen inte veta så mycket om karaktärerna mer än vad som står rent konkret.

2.

Huvudtanken med denna novell var att lyfta fram genus perspektiv och hur vi läsare reagerar på olika könsroller. T.ex. när huvudpersonen presenterade sig för Bob så stod det bara ”Jag sa mitt namn” och när personen duschar på hotellet tar hen både ”herr” och ”dam” schampo och deodorant. Jag tror att författaren, Ninni Holmqvist ville förmedla var att man bara skulle se på personen som en individ utan förbestämda könsroller. Trots det tror jag att många ändå fick en bild av personen som en man eller kvinna, och det är på något sätt en reflektion om hur vi i samhället tänker kring frågor som detta. Vi vill genast försöka hitta fack att sätta människor i då många kan bli förvirrade hur de kanske ska tilltala personer utan ett bestämt kön.

Som tidigare nämnt så var personskildringarna väldigt opersonliga, vilket kanske låter lite lustigt. Men jag såg det som ett stort tema i novellen att karaktärerna inte skulle vara så formade, utan att man själv skulle fatta egna uppfattningar om dem. Några av budskapen som gick att tolka fram ur novellen var att man ska vara försiktig med främlingar, de kanske verkar trevliga och intressanta men man kan aldrig riktigt vara säker på hur de är som person. Det andra var självklart att man inte ska lägga så mycket vikt på vilket kön eller sexualitet personer har, utan att man ska se dem som unika individer.

3.

Trots att denna novell är skriven för snart tjugo år sedan, är den väldigt relevant i dagens diskussioner. Under det senaste två åren har frågan om hen blivit väldigt aktuell, det har även dragit mycket uppmärksamhet till att prata mer om olika läggningar och sexualiteter. Och det är just det som är viktigt, att prata om frågor som just denna för det är så man upplyser och gör det till något som förhoppningsvis alla kan acceptera varandra och hur de väljer att identifiera sig.

Jag tror säkerligen att denna text skulle kunnat skrivas för 50 år sedan, men hur den hade blivit dömd av samhället är en helt annan fråga. t inte att et i>z Bara för att det inte var vanligt på den tiden så betyder det inte att det inte fanns någon som tänkte så här. Men jag tror även att ingen skulle riktigt våga publicera en text som denna i risk för sitt eget liv då t.ex homosexualitet ansågs vara en sjukdom som man kunde bota med lite heligt vatten och en bibel i handen (kanske inte riktigt, men vad jag menar är att det var delvis på grund av kristendomen som det ansågs vara fel).

 

Årskurs 2

Från och med nu så kommer alla inlägg framöver vara från årskurs två!

Konstfilm

Vi har arbetat med vår konstfilm i några veckor och mycket tid utanför skolan har används till att slutföra vår film. Konstfilmen var lite speciell eftersom allting skulle ske i kronologisk ordning. Det gjorde att vi behövde planera mycket och arbetet blev aningen svårare. Dock så tycker jag att det är det som göra att det var så kul att filma.

Jag tänkte många gånger att vi kanske tog på oss ett för stort uppdrag, vi behövde göra väldigt mycket tid efter skolan och en del av de klipp vi hade tänkt att filma blev aldrig av. Trots att vi tog bort en del planerade scener så blev vår film väldigt lång. Men det hade varit svårt att göra den kortare, man hade kanske inte uppfattat handlingen särskilt bra om allting gick så snabbt. Likväl tycker jag att eftersom filmen följer en handling så är den intressant att se på och man märker inte att den är speciellt lång.

Under processens gång har vi stött på olika problem, ett var tillexempel att få min hund som skulle vara med i en scen att bära iväg skorna. Men det löste vi med att vi själva fick sätta oss i rollen som en hund då både Julia och Sara fick springa på huk för att spela rollen som hund.
Ett annat var att vi hade blött ner skorna för att det skulle verka som om de blivit tvättade i en maskin, men efteråt skulle vi filma ett tillägg till den scenen men då hade vi redan kastat in dem i torkskåpet. För att få dem att se lite blöta ut så hällde vi lite vatten på golvet för att det skulle se ut som om de fortfarande var blöta.

Vi har valt att på lite olika sätt blanda in måleri i filmen, de tydligaste är självklar då man ser barnet som målar skorna samt "konstnären" som försöker måla av ett mönster på skorna men misslyckas miserabelt. Vidare finns det ännu en del av filmen som man skulle kunna tolka som måleri och det är att varje person som äger skorna gör sitt lilla avtryck på dem genom att spilla något, trampa i smuts eller i en pöl. På så vis så målar ägarna en historia på skorna och det är just vad vår film fokuserar på, att följa dessa skors lilla historia.

Alla i gruppen har till största del samarbetat med nästan allt, och alla har hjälps åt att tillsammans vara ansvariga. Vi hade alltså inte riktigt några utsatta roller som man skulle följa i grupparbetet, men om jag skulle sätta mig själv någonstans så har jag till större delen varit kameramannen och som vanligt så brukar jag vara väldigt drivande i grupparbeten så jag såg till att planera in filmdagar för övrigt så har jag också bidragit med idéer. Men självklart gjorde vi allt som en grupp. Vi har tillsammans kommit på olika idéer och alla har varit likvärdigt delaktiga i arbetet.

Det var svårt att komma på någon erkänd konstnär som hade gjort något liknande, så klart finns det säkert men i övrigt så tycker jag att vår film likar HowToBasic på youtube. Personen som filmar gör allt i ögonperspektiv, lite så som vi har gjort. När vi använde oss av händerna i videon och gjorde gester så såg jag mycket olika rörelser som jag tyckte liknade sättet han rör sig på. Han är trots allt ingen erkänd konstnär, men konstnär är han så länge han själv kallar sig för det.

För att reflektera lite kring vad jag har lärt mig så kan nämna igen att jag känner att vi kanske tog oss vattnet över huvudet med ett lite för stort projekt, vi har lagt ner mycket tid på att det ska bli ett resultat som alla i gruppen ska vara nöjda med. Något mer som jag har skulle säga att båda jag och alla anda har lärt oss är att tillsammans kunna arbeta i alla olika roller, för vi har alla behövt vara ansvariga för alla delar (filma, ta hand om skorna osv).

Slutligen så kan jag bara säga att både jag och alla andra väldigt nöjda över resultatet!

Recension - Jane Eyre

Utbildande spänning med en aptit för samhällskritik

Bokrecension av Isabel Kylander

Jane Eyre

Boken ”Jane Eyre” publicerades år 1847 och är skriven av den talangfulla Charlotte Brontë. Det var en tid då kvinnor fortfarande var förpliktigade att göra allt i deras makt för att tillfredsställa männen. Att kvinnor skulle sysselsätta sig med att skriva romaner och uttrycka sin personliga åsikt kom inte på fråga. Detta var en av anledningarna varför Charlotte Brontë publicerade sin bok med ett manligt pseudonym. [1] Även i nutid är detta något som har förekommit. Den kända författaren J.K Rowling som skrev Harry Potter böckerna använde även ett pseudonym. Rowlings tanke var att hon trodde att sitt kön skulle driva iväg unga killars intresse, på grund av samma anledning som förr i tiden då män hade mer respekt inom författaryrket. Detta är en fråga om likvärdighet och kvinnans plats i samhället, vilket boken Jane Eyre skildrar på ett stilfullt sätt

I boken får vi följa det föräldralösa barnet Jane som bor hos sin moster i Gateshead i England, men livet där är inte enkelt. Jane anses inte vara värd mer än en tjänsteflicka och hon kommer ofta i konflikter med de som bor i hushållet, men främst av allt hennes kusin John som inte skulle tveka att ge henne en rejäl smäll. När hennes moster inte klarar av att ha kvar henne i hushållet blir hon skickad till en anstalt för föräldralösa barn. Fastän den stränga uppväxten är det den som gör henne till en oberoende och reserverad ung kvinna. Och efter mycket slit så finner hon arbete på en herrgård, där startar hennes nya liv.

Den viktigaste personen i boken är självklart Jane Eyre, hon är även berättarrösten i boken. Därtill kommer den viktigaste birollen, Edward Fairfax Rochester eller Mr. Rochester som han benämns under större delen av boken. Mr. Rochester är en mycket typisk karaktär som brukar införlivas i en roman. Välutbildad, mystisk, sofistikerad och lite lömsk men trots allt en mycket godhjärtad man. Mr. Rochester är ägare och herre över Thornfield Hall där Jane spenderade mycket av sin senare ungdom.

En ytterst intresseväckande del av boken är skriven som en självbiografi fastän den inte är det. Detta gör att läsningen blir väldigt intressant när det helt plötsligt kommer en replik då Jane pratar med läsaren. Språkets stil är väldigt influerad av romantiken, däremot är den skriven under Victoria eran i England. Det var en strikt och pryd tid då kvinnor och män inte ens kunde vistas i samma badhus.

Trots kan denna roman, i våra ögon, kanske inte är särskilt revolutionerande kan man ändå förstå hur mycket inverkan en bok av detta slag kunde göra under 1800-talet. I sin tid var detta en mycket omstörtande bok, då den gick emot samhällets mönster och moral totalt.

När man får följa Janes liv så stöter man på många feministiska tendenser, vilket var något man inte brukade diskutera vid middags bordet under den tiden. Boken fokuserar mycket på valen hon gör för att hitta en balans mellan att kunna vara en hustru och emellertid vara en oberoende kvinna. Charlotte Brontë var tidigt ute med att uppmärksamma hur kvinnor var och i vissa fall, fortfarande är, behandlade i samhället.

En förklaring till varför bokens budskap fortfarande är aktuell är för att Brontë tar upp tidlösa problem och känslor. I boken finner vi allt mellan kärlek, hat, irritation och det är något som vi självklart än idag kan koppla till våra egna liv. För mig är det svårt att placera denna roman i en specifik genre, istället är lättare att se den som en bok av ett speciellt tema. Den tar upp samhällskritiska frågor och det är en mycket distinkt uppväxtskildring.

Vidare vill jag säga att denna bok det var ett nöje att läsa denna bok, trots att det i början kändes som om jag höll i en tegelsten. Sättet som Brontë har skrivit på gör att man sugs in i boken då man dras med i alla känslor som dyker upp. Vidare kunde det vara lite svårt att hänga med historiens följd då Jane som är berättarrösten ofta hoppar fram och tillbaka mellan minnen och nutid. Som hjälp brukar hon inleda med något i stil med ”Du kanske…” eller ”Kära läsare…” som tillägg så tyckte jag också att detta var en del av bokens charm, det kändes som att hon var en sagoberättare.

Slutligen kan jag inte säga mer än att jag blev förvånad över hur spännande och häpnadsväckande denna bok var. Boken är proppfull med känslor av alla sorters slag, romantik sorg, spänning och även lite skräck. Samtidigt som den tar upp alla dessa känslor så känner jag mig också mättad av kunskap om hur det var att leva på den tiden. Vad mer kan man begära av en bok av detta slag?

Källförteckning:

http://www.biography.com/people/charlotte-brontë-11919959 - awesm=~oEDRAkG0yXoNgW (Hämtad information 18/05/14)

---

[1] http://www.biography.com/people/charlotte-brontë-11919959 - awesm=~oEDRAkG0yXoNgW(Hämtad information 18/05/14)

Vecka två - Jane Eyre

Vilka hemliga drömmar eller känslor bär karaktärerna på?

Efter att ha lämnat flickskolan Lowood och ankommit till Thornfield Hall där hon arbetar som guvernant åt ett barn i Mr. Rochesters hushåll. Till en början så var Mr. Rochester inte mer än en arbetsgivare som hon ansåg vara aningen arrogant i sättet han pratade med sina andra tjänare, han hade en bister attityd och hon satt ofta och övervägde alla hans personlighets drag som ansågs vara mindre bra. Men allt efter som tiden går så börjar hon fatta tycke för honom, hon är alltid uppmärksam när det kommer till var han befinner sig och vilka han umgås med. De finner alltid tillfällen att prata med varandra och man får en uppfattning om att Mr. Rochester också är mycket intresserad av Jane. Ett bra exempel på det är när Jane hade smitit ut från stora salongen där Mr. Rochester hade ett par gäster. Han följer efter henne och undrade varför hon smet så tidigt. Det sista Mr.Rochester säger innan de går skild vägar till sovrummen är "Gå upp nu, och skicka Sophie att hämta Adèle. Godnatt min...".
Det tyder på att det finns något som han vill säga till henne men eftersom han har gäster på besök så skulle det anses mycket fel av honom om han skulle uttrycka några känslor inför Jane.

Bilden av Janes uppväxt är väldigt tydlig, boken fokuserar mycket på sättet hon växte upp. Flickor på den tiden hade många regler att följa, även om Jane blev missförstådd och avskydd i hennes mosters hushåll så var hon en exemplarisk ung flicka. Hon hade chans att visa det när hon kom till Lowood, där fick vi se hur flitig och ordentlig hon var. Jag kan känna igen vissa känslor som beskrevs i boken, när jag var liten var jag väldigt lydig men om jag ansåg att något var fel så tvekade jag aldrig med att säga till. Och Jane hade den egenskapen också, hon var väldigt frispråkig och hennes ord kom från hjärtat.

Vecka ett - Jane Eyre

Från att ha sett framsidan så får man en känsla av att det kommer vara en klassisk roman och eftersom man ser en bild på en kvinna i 1800-tals kläder så får vi också en bild av vilket årtal som boken ungefärligen utspelar sig i. När jag vänder på boken och läser texten på baksidan så så får man återigen intrycket av en klassisk roman som skildrar en ung flickas väg mot ett självständigt liv och kvinnors rätt till likvärd behandling. Det är vad jag tror kommer att vara de viktigaste handlingarna i boken. Å andra sidan så tror jag boken kommer att ha en mängd av olika viktiga sidospår, var av ett kommer att vara att hon blir passionerat förälskad i en man som hon, enligt samhällets regler, inte kan få. När jag skrev om att bokens handling var att sträva efter ett självständigt liv, tror jag att det handlar om att bryta sig fri från sin familj och den svåra uppväxten där som det tydligt beskrivs på bokens baksidestext. En annan möjlighet är att "ett självständigt liv" handlar om att vara en kvinna som vägrar falla för männens charm, en kvinna som står på sina egna fötter, men som jag skrev förut så tror jag att hon kommer att göra det, det kan göra att hon hamnar i konflikt med sig själv. Ska hon välja det passionerade livet med sin älskade eller ska hon vara en förebild för alla kvinnor genom att vara självständig? 

Det föräldralösa barnet Jane bor hos sin moster i Gateshead i England, men livet där är inte enkelt. Jane anses inte vara värd mer än en tjänsteflicka och hon kommer ofta i konflikter med de som bor i hudhållet, men främst av alla hennes kusin John som inte skulle tveka att ge henne en rejäl smäll. Jane försöker förklara för sin moster att hon har blivit illa misshandlad av John men ingen vill tro henne, istället beslutar de att en sådan "bråkig ung flicka som hon" ska bli iväg skickad till Lowood, en välgörenhetsanstalt för föräldralösa flickor. När hon kommer fram så känner hon sig lättad över att få slippa leva med sin hemska kusin som alltid försökte sätta henne i sticket, och bättre, ingen vet någonting om de falska anklagelserna som hon har fått leva med under hela sin tid i Gateshead. Men efter bara några dagar så hinner de ikapp henne, alla anklagelser om att hon är olydig och lögnaktig kommer som ett slag i ansiktet och alla elever och lärare får reda på det. För Jane så känns livet helt meningslöst, allt hon så gladeligen lämnat bakom sig kommer nu att förfölja henne även där, i Lowood.

"Jag hade blivit väl bemött av de andra eleverna, mina jämnåriga behandlade mig som en av dem och det var ingen som trakasserade mig. Nu låg jag där igen, krossad och nertrampad. Skulle jag någonsin kunna resa mig igen?" Detta citat är taget ur just den stunden som jag beskrev tidigare, när allt hon försökt lägga bakom sig kommer ut. Jag tycker att just det här citatet beskriver en så pass stark känsla och ma får verkligen en inblick i hur förödmjukad hon känner sig för stunden. 

När man håller boken i händerna så känns den väldigt tjock och när man börjar läsa så känns det väldigt trögt. Anledningen var nog att boken var så beskrivande att man behövde läsa vart enda ord noggrant efter som språket var aningen gammaldags och det gjorde att lästakten var väldigt långsam. Det här är ingen sak som kan redas ut, eftersom boken är skriven på det sättet, men om boken forsätter att bli mer spännande för varje sida som den är nu så kommer det kännas lättare att läsa.

Redigering

Vi är precis klara med videon i den stunden jag skriver detta, vi har stabiliserat alla skakiga klipp och lagt på de sista filtrera.
Under redigeringen så vi alla redigerat olika scener på olika datorer för att vara så effektiva som möjligt, men vi kom överens om att det är smartast att tillslut redigera allt på en dator. Vi hade även ett klipp som behövdes animeras, där paret skulle försvinna bakom Märtas rygg och det fixade vi enkelt i After effects :)
Vi bestämde oss för att använda en slags drömsk övergång mellan minnena och det verkliga livet så man skulle förstå vad som händer. Vi har också lagt på lite varma filter för att minnena ska kännas så härliga och gosiga som möjligt.

Vi har också försökt göra så att från början så ser man inte så många minnen, utan man ser ganska mycket av Märta men när man närmar sig mitten av låten så är det väldigt mycket minnen som är härliga och man får se hur kära paret var. Vi gjorde så för att sedan i slutet göra en stor kontrast, när hon går förbi bänken där paret sitter (och de försvinner) så är det det sista minnet man får se och det ska på något sätt symbolisera att hon tar farväl. När hon kommer in på kyrkogården så ser man inga minnen och det märks, just för att vi stoppade in så många i mitten, och personligen så tycker jag att det ger en väldigt sorgsen effekt.
Det var det som var hela poängen med videon, att från början bara ösa på med gulligull och kärlek för att sedan på slutet göra en plot twist. Usch, jag grät när jag kollade på videon en gång, men det betyder bara att vi lyckades förmedla en stark känsla.

Innan läsningen

Jag läser böcker relativt ofta, det brukar vara så att jag kommer in i "läs perioder" då jag maler igenom 5 böcker på en månad. Men ibland så är det bara stopp och jag har ingen läs lust alls. Men just nu så känner jag art jag är i en sådan period så jag ska läsa boken "Jane Eyre", jag valde den eftersom jag och min mamma är helt besatta i 1800-tals böcker och filmer. Vi såg faktiskt den här på bio, men jag tänkte att boken är så pass annorlunda och mer djupgående så det inte spelar någon roll. Dessutom så minns jag inte mycket från filmen så det kommer fortfarande vara spännande att läsa.

Jag har svårt att bara välja en favorit bok så här kommer en liten lista på de böcker som just nu ligger mig kärt: Hush Hush, Här ligger jag och blöder, Cirkel (trilogin), Frost (Trilogin), Saeculum.

Som det kanske syns så läser jag helst böcker som har ett övernaturligt tema som vampyrer, häxor, varulvar osv. Men jag finner såklart också njutning av att läsa "vanliga" böcker, men jag gillar den där spänningen man får av att läsa om saker som aldrig skulle kunna ske i verkligheten, det känns lite som man är i en dröm.

Blogg reflektion 4 - Liljevalchs konsthall

"Burkfåglar" av Thomas Karlsson

Det här verket är en samling av färglada fåglar gjorde av upphittade burkar i naturen, det var ca 220 fåglar. Jag valde detta verk eftersom jag såg ett återkommande tema i utställningen som var skapade av återvunna material. Det jag gillade just det här verket för att det var egentligen inte från början utsatt till att vara ett verk, utan Thomas ville bara göra något av det skräp han hittade och sedan ge tillbaka det till naturen. Jag uppskattar ofta konst som tidigare varit något som ansetts "fult" eller bara rent av skräp, och sedan förvandlats till något som plattsar på en utställning. Eftersom vi lever i en värld som bara fortsätter att konsumera och producera så tycker jag det är fantastiskt att kunna återvinna en del av denna värld som drivs av oss konsumeter till att bilda något vackert och konstnärligt. Det jag tror att Thomas ville säga med detta verk att man inte alltid ska peka ut all för skräp utan att man kan göra något konstnärligt med vad som helst. Samtidigt så tror jag också att han vill bevisa för de som hade skräpat ner att man borde veta bättre.

Som jag tidigare nämnde så kan man göra nästan vad som helt till något konstnärligt, detta verk "Kulturutbyte" av Leyun Wang är skapat av gamla kaffe filter som skulle slängas och kinesiskt tusch.

Och det här och "Burkfåglar" tycker jag liknar varandra mycket i budskapet, att man måste bara hålla ögonen öppna för konst, för att det kan finnas var som helst. 

Sedan har vi detta verk som är gjort av "Scanna, skriv ut, kopiera, teleportera" av Ammy Olofsson, ett kopiator som skickar det du kopierar till någon plats på jorden som behöver den saken. Men går emot de verk som jag tidigare reflekterat kring, där budskapet är att återvinna, medans denna fortsätter att massproducera saker. Budskapet som konstnären ville med detta verk var fint eftersom den skickar sakerna till någon som "behöver" det, men personligen så tycker jag bättre om det andra verken och det budskap som jag tolkade från dem.

Film om James Cameron

Jag brukar aldrig riktig läsa om regissörer och hur de arbetar, men jag kände mig väldigt inspirerad av James efter han är så genuin. Det framkommer väldigt tydligt att han gör det här pågrund av hans passion för kreativt skapande, och inte för framgången och pengarna. För mig är det något som jag blir väldigt inspirerad av, människor som skapar för att väcka häpnad och intresses hos publiken, inte för att tjäna mycket pengar och bo i ett enormt hus i hollywood. Även om han kanske gör det så var det aldrig det han stävade efter och i hand huvud så tar han det aldrig för givet.

Han är en häftig kille.

Slutresultat och sammanfattning av uppgiften.

Inledning

Det går inte riktigt att sätta ett motiv eller en text på en burk med kikärtor och väcka känslor hos köparen. Men när det kommer till mode så finns det något som gör att vi kan bli häpnade av ett plagg, man har olika åsikter och man kan bli inspirerad. Det är ett sätt att uttrycka sig, det behöver inte nödvändigtvis inte representera personligheten men man får ofta en stark bild av personen via kläderna.

Många unga idag är väldigt insatta i mode, vilket också gör oss sårbara för vissa budskap som en del märken ger oss.

Därför valde jag att göra en anti reklam till något sådant märke.

Urban Outfitters

Min första ide var att göra något av de här klädesplaggen, just för att det är så absurt att en mental sjukdom blir något slags “budskap”. Samma med tröjan “ eat less” där man tydligt ser att tjejen är underviktig, varför gör man en sjukdom till mode?''



Boy London

Senare kom jag och tänkte på detta märke, Boy London. Jag slängde ihop en liten moodboard för att visa hur skrämmande lika den kända “Nazist Örnen” är med märkets logotyp. För att dra lite kort historia så var Hitler imponerad av romarrikets symbolik och maktutövande. Svastika, eller hakkorset är egentligen en symbol, för lycka, men Adolf lyckades vända totalt på budskapet. Så han har inte bara tagit en, utan två symboler och fläckat ner dem. Det blir typ som en antireklam.

Varför valde jag då Boy London?

För att det är så många som tydligen verkar vara så ovetande kring denna symbol och vissa som köper kläder från märket inte vet vad det egentligen står för.

Också för att märkets målgrupp är framför allt unga. “Now adopted by a whole new generation, the attitude of Boy, as well as its position at the cutting edge of youth culture, remains as strong as ever.” -Ett citat från deras facebooksida.

Detta gör mig äcklad och förbannad, inte på personerna som köper kläderna utan märket. Därför ville jag göra en anti reklam för detta, eftersom det irriterar mig.

Skapande processen
Men nu till självaste processen, vill bara börja med att tacka Felicia som ställde upp som modell. Och det var jätte roligt att fotografera i studion.

OBS: Hon är inte Nazist!

Efter lite redigering så tyckte jag att dessa bilder blev bäst, men jag hade svårt att välja vilket jag tyckte bäst om.

Jag provade också att lägga ihop bilderna eftersom jag tänkte att jag kanske ville ha en reklam som kunde få plats på typ tcentralens tunnelbana.

Så jag provade att ta en bild med original loggan och den redigerade för att budskapet skulle bli så tydligt som möjligt. Och en som bara var redigerad eftersom en del av mig vill ha en fullt ut anti reklam, ingen där emellan.

Men sen bestämde jag mig för att bara ta en bild, eftersom symbolen ger ett så pass starkt budskap att den nästan talar för sig själv.

Slutresultat

Så här är mitt slutresultat. Jag valde att ta ett citat från Boy Londons hemsida just eftersom det var så otroligt ironiskt.

Budskapet är då att deras logga är välkänd men inte för det märket utan för att det egentligen representerar Nazismen.

Det jag är nöjd med är hur jag lyckades få till ironin till exakt det budskapet som jag ville ha, också hur hela bilden ser ut.

Det jag kunde ha ändrat var att kanske gjort bakgrunden lite vitare föra att efterlikna deras kampanj bilder lite mer, men risken vore ju då att linnet skulle smälta in mer i bakgrunden än vad den redan gör.

Miljöbild
Denna bild tog jag på vägen hem från skolan vid t-centralen. Och jag tyckte att ett ställe som som centralen där 1000 tals människor passerar varje dag var ett bra ställe att sätta en reklam på, just för att kunna sprida den snabbt. Jag tyckte också när jag gjorde bilden att det såg ut som en reklam som skulle passa på den sådan skärm, den är dock inte animerad men stilen på bilden var passande med det vita rena temat.

Redigera Antireklam bilderna

Nu så har jag börjat redigera mina bilder och jag vet inte riktigt hur jag vill presentera min antireklam, bilderna har ett sånt kraftigt budskap att det kanske blir bäst om man bara tar en bild, så den för tala för sig själv. Men jag gillar också alternativet att ha två bilder, ahhhh decisions decisions....

Jag har lite olika alternativ:

Den här tycker jag ser bra ut eftersom att man får se hur Boy London märket ser ut, men det ser inte riktigt ut som en reklambild tycker jag. En del av mig tycker att det ska antingen vara reklamen eller antireklamen, ingenting emellan. 

Här är den fast med bara "anti delen". Jag gillar hur det här ser ut eftersom det efterliknar deras reklambilder, men jag är osäker på vad jag ska välja.

Och om jag skulle välja att bara ta en bild så är det dem här två det står emellan. Jag tycker att det känns väldigt effektfullt att bara ha en bild för då känns det som det blir mer fokus på budskapet.

När det kommer till redigering så försökte jag göra bilden lite "platt" och inte ha så mycket kontraster och färger i den. Jag kommer nog senare att lägga till lite text och kanske deras logga sen men vi får se hur det blir. Det har varit roligt att redigera bilderna men samtidigt så sitter jag och ryser av tanken när jag ser på symbolen.

Stort tack till Felicia som stod modell <3 <3

OBS: Dessa bilder är bara till för att provocera märket "Boy London" och inga personliga åsikter är inblandade i detta arbete. Kort sagt, vi är inte nazister.